Faktum är-
-att jag har en känsla av att det är Jag som är den jobbiga grannen som inte tål nånting.
Och i Övrigt då? Syrran knackade på dörren, och överlämnade min mobilräkning, även om jag frikostigt sa att hon kunde få behålla den,jag har många räkningar i min egen låda ändå. Kanske tröttnar posten, eller tycker lite synd om mig,o lämpar över lite i hennes låda ? Fördelar gracerna s.a.s . Jag fick en liten ask med småpärlor också- ja, av Syrran. Inte posten.
Igår, fick jag brev, sa glatt - Åh vad fort hon svarade ? ! Postade mitt i söndags- Sen såg jag, att det var ett litet litet brev i kuvertet, en hopvikt lapp mest- Åh, det har hänt nåt- Vågar inte öppna :-(
Ja, vad säger man- hennes dotter med sambo hade avlidit några dagar tidigare i en brand. Iofs, det är kanske inte en helt oväntad grej, eller ovanlig, eller hur man nu ska uttrycka det utan att vara vanvördig inför hennes sorg- Dottern levde sen många många år i missbrukarkretsar , men hur hon nu än levde,så kan jag inte sätta mig in i hur det kan kännas att mista ett barn, även om modern sen länge tagit avstånd från henne, för att freda sig själv o sina barnbarn o barnbarnsbarn.
Urs. Jag är nästan lite mållös. Ovanligt.
Pax // SoP