/ dagbok /

Jag kommer underfund med saker-

-som att jag vet att det inte bara är det stökiga datorrummet som stört mig - Nu när jag stup i ett måste in hit till "stordatorn" för att göra olika ärenden (mestadels sjukan/bank o. dyl. ) så upptäcker jag att jag Handlar ju - igen. Trots att jag får så Ont av att sitta här. :-(  Trots att jag kört över alla nyhetsbrev till skräpposten .
 
Igår handlade jag på Matsmart och idag köpte jag en matta på halva reapriset på jotex. Ja, jag måste alltid (nästan) justifiera- tänkte jag skriva, men rättfärdiga heter det ju på ren svenska- mina inköp med att det var ju REA- halva reapriset- Fast, tja, jag har ju faktiskt gjort många bra klipp på det viset . Vissa saker jag velat ha/behövt har jag inväntat reor, superhelger, sista chansen,halva reapriset på-  Tvättmaskinen t.ex, drygt 2000 lägre pris. Min dator var något liknande på- på superhelg och en TB istället för 500 GB , för samma pris. Jaja, rättfärdiga var det ja. Men lite, lite smart? Please? 
 
I Övrigt- så var jag superledsen igårkväll ,grät över att min kattaskrotta aldrig kommer tillbaka, och över att min andra skrotta är gammal och skruttar till sig allt mer - och så ser jag plötsligt mig själv Alldeles Ensam här. Jösses- jag som redan pratar med badrumsspindeln och de osmarta insekterna som kommer in här- säger hej till nattflyna i trappan, grumsar på de korkade getingarna jag bär ut .  Hejar på varenda katt jag ser antingen de vill eller inte. 
 
Igår gick jag ned och ställde mig helt enkelt och bara Tittade på en hop tjejer som jagade en katt och behandlade den som nån sorts trasdocka. Jag såg det från fönstret först, när de jagade in katten i häcken här nere och trängde in den från olika håll, sen slängde sig den äldsta ungen över katten och drog ut den i svansen! Bankade på rutan men de reagerade inte så jag travade ner och , som sagt, bara ställde mig där. Så fort hon fick syn på mig så började hon krama och pussa på katten ( den är deras/hennes familjs ) . Hon låtsades inte om att hon sett mig, men jag har faktiskt blick för sånt där- de små nyanserna. Sen tryckte hon upp katten i ansiktet på en annan tjej där, och då var jag på väg att fråga Vad gör ni med katten? -men precis när jag öppnade munnen så ropade nån (troligen förälder) på dem och allihop sprang iväg bortåt vid lekplatsen. Alltså, det är något fel på mig- eller inte? , jag var så upprörd så  hela kroppen sprängvärkte när jag kom upp igen,  jag t.o.m skakade lite i benen. Även om det nu skulle råka  vara en ytterst tålig familjekatt, så Gör man inte så med ett levande väsen. 
Jag Tror att det är de tjejerna som jag sa åt för några år sen ( den tjejhögen var mindre i storlek) när de jagade en annan katt och kastade sten på den. Lyckades hålla mig lugn och sa att ni får inte kasta sten på katten, ni måste vara snälla mot djur, men när stenkasterskan förnnekade kastandet sa jag ganska hårt-Jag Såg dig.  Då lommade de iväg.   
Jaja, sån är jag .  Arg, ledsen, upprörd och lite eljest.  
 
Frid //SoP