Mer balans?

Det börjar tunna ut bland galgarna och i lådorna i klädkammaren. Idag var jag i farten igen-
Jag hittade två långärmade t-shirts som jag inte visste att jag hade (för små) , och sen plockade jag ur tre-fyra tröjor till som ju Är för små,så varför i hela friden har jag kvar dem? ( en av dem fick Sambon hjälpa mig ur sist jag provade den, jag fick panik när jag fastnade i den! ) Två par bortglömda joggingbrallor åkte i kassen (för små) också. Sen började jag rota lite bland allt möjligt här inne i skräpdatorrummet , och jag fick ihop en kasse till, nästan. Saker som jag har glömt att jag  har, saker som legat/stått i åratal utan att användas, undan med det.  En oanvänd  handväska fylldes med allsköns oäkta smycken och annat krafs och ställdes till secondhand - och en oanvänd väska fotade jag, den ska jag sälja, för den  var för dyr för att bara skicka iväg. *snålmupp*   
 
Att hitta så mycket känns lite sjukt- Varför ? Men jag vet i alla fall att efter att Syrran dog,så handlar jag mindre. Det verkar som om många saker blir mindre viktiga.  Det är väl skönt att elände kan föra något bra med sig ändå. 
 
Igår ringde diabetessköterskan till mig ,tydligen tycker de att jag gör av med alldeles för många teststickor-  Hon sa att när jag har högt blodsocker så är det ju en bortkastad sticka?  Men hur ska jag veta om det är högt utan att kolla?  Sen frågade hon vad jag gör när sockret är för högt?  Och vad Gör jag? Hm..? Jag försöker äta bättre-eller låter bli att äta nåt innan jag lägger mig.  Jag har ju inte måltidsinsulin så jag kan ju inte öka dosen bara sådär.  Då säger hon att jag ska ge mig ut och gå/springa !  - jag kan väl för 17 inte Gå ut mitt i natten?  Om jag har 15 klockan tre ,inte fan går jag Ut! ?  På eftermiddagarna är det aldrig högt, tvärtom, jag dippar och dippar och får rå-ångest och mår så in  helsicke dåligt - men två enheter ned på insulinet så drar jag upp direkt i sockervärden. 
Jag frågade om jag inte måste kolla när jag mår dåligt- då frågade  hon när jag mår dåligt- Men.. Alltid.  Börjar jag kallsvettas och känna svimm så kollar jag ju blodsockret- för inte märker jag om det är nerver/maghelvetet/värkjävelskapet eller socker.  Så jag  kollar- är sockret inte lågt kan jag utesluta det och blir lite lugnare.
Sen undrar jag hur bra koll de har- hon frågar -Jobbar du fortfarande natt?  Nej det har jag inte gjort sen-97.  Sen frågade hon om jag hade några bulor på magen- Nej, bara de vanliga bildäcken vad jag vet. Då var hon faktiskt tvungen att skratta.  
Ja, herre gud- Aj go nuttkejs.   Nu ska jag i alla fall göra nån blodsockerkurva och lämna in. Det jävliga är att jag glömt hur jag skulle göra när jag la på luren. Så jag gör som jag tror,är det fel får hon väl ringa igen. Själv är jag AStrött på att jaga sjukvården.  
 
Peace //SoP 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Sister of Pain

Jag- på gott & Ont

RSS 2.0